men shit, vart ska jag börja?

Ja, jag va ju på dejt... MYCKET trevlig sådan, vi fikade i flera timmar, på flera caféer..
Dagen efter sket jag i min andra dejt & träffade han från lördagen igen... vi tog en långfrukost på scandic i 4 timmar, sen åkte han till en annan stad för att jobba där resten av veckan.. mindre kul.

Min "x-dejt" som jag träffat i 10 månader & jag rök ihop på natten till söndagen, som faan.. så vi har nu brutit helt-igen!
vilket antagligen är det bästa..tyvärr..
Jag älskar honom, försöker förtränga det, men så e det.
VET att vi är rätt för varandra, men tiden eller va fan det är, är helt fel.
Känns skitjobbigt, men samtidigt bra att vi har brutit, jag är värd att må bättre!

Va på fest med 16 flator på lördagen, galet kul, men vuxen som jag är, tackade jag för mig när ungdomarna skulle ut på klubb.

I måndags fyllde jag år... började jobba 5.45.. hade en asdålig dag, va sjukt trött eftersom jag inte sov en minut natten till måndagen.
Va för ledsen för att sova.
Så efter jobbet åkte jag hem, när jag öppnar dörren till min lägenhet, ligger där en massa höstlöv i olika färger.. där står en ros & ett paket.
Min kompis som har nycklar till mig hade varit där & fixat-hur sött är inte det!!!

När lyckoruset efter presenten lagt sig, gjorde även jag det..sov väl en timme.
Sen kom en annan kompis & hämtade mig & vi gick på ett mingel.. men efetrsom jag fortfarande va ledsen efter uppbrottet med x-dejten, åkte jag hem ganska tidigt..

När klockan slagit 23 hör jag hur någon är utanför min dörr & prasslar & har sig.... fattar direkt vem det är, så efter några minuter öppnar jag dörren...ser ingen där, men hör att någon står bakom hörnet i trapphuset, så jag säger: Hej!
upp kliver x-dejten med en ros & ett paket.. jag säger inget, men tårarna strömmar..
Han går & jag stänger dörren & bryter ihop totalt, det går väl kanske några minuter, sen knackar han på igen..
jag öppnar & vi pratar inte, bara kramas & gråter båda två... sen går han...
Min kompis (med höstlöven) ringer, hör hur ledsen jag e & kommer för att hämta min, tror inte ens det tar 5 minuter, så står han & håller om mig i mitt vardagsrum..
Jag följer med honom hem, där jag tryggt får somna i hans famn..


Mitt liv är inte alls turbulent, jag lovar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0